Avfärd 2018-12-01, San Francisco/San Diego till San Diego
En regnig vinterdag i San Jose, Kalifornien, USA bär det av. Datumet är 2018-12-01 och jag möter några vänner för frukost på favorit restaurangen “Bill of Fare”. En omelett restaurang med bästa omeletterna på västsidan av klippiga bergen. Gjorde inte ont att åka söderut och lämna regnet bakom mig.
Vägen jag valde tog mig via via Pacific Coast Highway/ Highway 1 söderut via Big Sur, Santa Barbra, Los Angeles och San Diego in i Tijuana, Mexiko. En väg som jag tidigare lekt på, samt campat i Big Sur vid del 1 av berättelsen.
Regnet höll i sig när jag fortsatte söderut, men jag tänkte knappt på det. Adrenalinet och ren eufori är allt jag kunde känna när resan nu hade börjat riktigt. Känslan var obeskrivlig, jag var nu på väg söderut med över med ett mål som låg helt på andra sidan jorden med över 30000 km kvar att köra.
I Big Sur stannade jag till med några personer jag såg, vi snackade och tog sedan en lunch tillsammans då de insisterade att bjuda mig. Var en trevlig början på resan även om vädret inte var med.
Målet för första dagen var Santa Barbra där jag bara skulle övernatta och sedan fortsätta nästa dag. Lika enkelt sagt som gjort så når jag Santa Barbra och tar in på mitt hotell. Dagen efter fortsätter resan söderut mot San Diego med ett obligatoriskt stopp för lunch på Neptune’s Net, ett känt motorcykel hak längs Highway 1/PCH.
Närmar mig San Diego där planen var att ta in på hotell för att tidigt nästföljande dag kunna korsa gränsen över till Mexiko.
Detta skulle bli min första internationella lands gräns utanför Europa (som är förhållandevis organiserat). Det är inte mycket man behöver tänka på, bara försäkring för fordonet. Man är tvungen att skaffa försäkring för fordonet innan man åker in i Mexiko, jag vände mig till Baja Bound och fixade motsvarande helförsäkring för min V-Strom 650, vilket som kostade mig ca $600 USD för 6 månader.
Precis innan gränsen till Mexiko stannar jag till för att kolla att jag har allt under kontroll och är redo att passera.
Video för resan från San Francisco till San Diego.
Ca 840 km är avverkade.
Baja California, Mexiko
Video från Baja California, Mexiko
Baja California som i motorkretsar är mest känt för Baja 1000 rallyt. Baja California är inte en delstat i Mexiko, utan två. De två delstaterna är Baja California (“BC”) och Baja California Sur (“BCS”), men i dagligt tal och i denna artikeln så refererar Baja California till halvön som går vid samma namn, halvön är ca 1300km från topp till tå och täcks mestadels av öken.
Baja California (Delstaten, Norra), Mexiko
Gränsövergången från San Diego, USA till Tijuana, Mexiko är snabb och enkel. Nästan lite för enkel, något som kommer att bita mig senare. Direkt efter gränsövergången satte jag siktet mot Ensenada för att slippa Tijuana, en gränsstad med allt annat än ett bra rykte. Efter Tijuana var passé tog jag chansen att stanna vid stilla havet och ta en bild med motorcykeln innan resan fortsatte till Ensenada.
Ensenada är däremot en trevligare stad med ca halv miljon invånare och är känt för att vara starten för Baja 1000 och Baja 500 rallyt. Detta är första gången jag reser i öken landskap och visste inte riktigt vad jag kunder förvänta mig.
Väl i Ensenada tog jag in på ett vandrarhem där jag skulle spendera några dagar. Motorcykeln fick en parkering på bakgården. För och nackdelar med att campa, hotell, vandrarhem m.m är ett ämne för sig. Jag föredrar utan tvekan vandrarhem för den sociala aspekten. På vandrarhemmet i Ensenada träffade jag en person som än idag är en bra vän. Senare på resan blev jag inbjuden att stanna med hans familj och han skall till Sverige och hälsa på.
Efter ett par trevliga dagar i Ensenada med mer tacos än vad en bör så går resan vidare till lilla fiskeläget Puertecitos som ligger vid Cortez hav eller Californiaviken.
Väl i Puertecitos slog jag läger på en arrangerad camping plats. Mina enda grannar var en grupp mexikaner som fiskade. Något man snabbt lärde sig var att mexikaner älskade att festa och insisterade alltid att man skall vara med. Detta var inte ett undantag, blev festande sent in på natten.
Dagen efter fortsatte resan söderut mot Bahía de los Ángeles, en liten by som också ligger på Cortez havet där planen var att campa några nätter på stranden och bara ta det lugnt.
Resan för dagen skulle ta mig förbi Coco’s Corner, ett känt stopp för alla som reser på två eller fyra hjul. Vägarna i Baja California är varierande, bitvis saknades väg helt och man följde mest hårt packad sant. På andra delar av vägen var det fint asfalterade vägar som försvann bort i horisonten, samt allt däremellan. Jag hade inte tidigare förstått hur stora kaktusar är, jag trodde de var max en meter, blev chockad av 5 meter monster som stod vid sidan av småvägarna och ibland så långt ögat kunde nå. Som en skog av kaktusar.
Coco’s Corner är ett ställe man måste stanna. Tidigare låg denna på Baja 1000 rutten, men sedan några år är det ändrat, men många deltagare i rallyt åker ändå förbi Coco’s Corner i protest. Som man kanske kan gissa så bor Coco i Coco’s Corner. Ett riktigt original. Stannade för att fylla på vatten i den brännande 40-gradiaga värmen, snacka skit med Coco och ta mig en öl innan resan fortsatte till Bahía de los Ángeles.
Resan går vidare mot Bahía de los Ángeles.
Nådde till slut Bahía de los Ángeles där jag hade planerat att stanna fyra nätter i tält på Campo Archelon. Visade sig att ägaren kände igen mig, vi hade träffats lite över ett år tidigare när jag backpackade i Mexiko och Kuba. Alla främlingar är en vän man inte träffat än.
De fyra nätterna i Bahía de los Ángeles lät mig ta ifatt jobbet lite eftersom jag reste och jobbade samtidigt. Dagarna i vad som bara kan beskrivas som ett paradis var sköna med några spännande event. Bland annat försökte en prärie varg (coyote) ta mitt schampo mitt i natten, bet sönder flaskan. Men smaken var nog inte vad som förväntades, så flaskan (nu med hål) fick jag tillbaka.
Förstår inte vad grejen är med att Tyskar, Fransmän och Schweizare skall resa med monster campers med alla tillbehör förutom vad de behöver för att ta sig ut ur skiten. Detta franska par reste med en stor lastbil och tyckte att de kunder köra ner på stranden i däckspåren av min hoj. Gick som förväntat… Inte fanns det några sandstegar eller kompressor för däcken. Vinch fanns, men i öknen finns inget att ankra i. Hjälpte så gott jag kunde och några timmar senare med hjälp av camping-ägarens Cheva Taho så var de uppe på fastare mark.
Tiden i Bahía de los Ángeles var fortsatt underbar. Avslappnande mornar med havregrynsgröt till frukost och tacos till alla andra måltider. Maten lagades på ett MSR bensin kök i min lilla hydda på stranden.
Sist jag kunde tanka var innan Bahía de los Ángeles, och nästa gång var om ca 400km. Centrala Baja California är extremt avlägset. Finns folk som säljer bensin av okänd kvalitet längs vägen ut Jeep-dunkar. Hade planerat för detta och hade min 4 liter rotopax extra dunk full och körde så snålt jag kunde.
Resan satte iväg tidigt, det är en lång resa (lite över 600km) från Bahía de los Ángeles till Loreto, Baja California Sur, Mexiko genom o-förlåtande öken och över 40 grader varmt.
Baja California Sur (Delstaten, Södra), Mexiko
Loreto är mest känt för att vara början av El Camino (väg som går till San Francisco, Kalifornien, USA) och en rad missioner som ligger en dags resväg med häst från varandra hela vägen upp till stadsdelen The Mission i San Francisco, Kalifornien, USA. Stora delar av vad som idag är västra och södra USA var en gång i tiden en del av Mexiko.
Resan fortsätter till Cabo, ett populärt resmål för amerikanare som ligger på sydspetsen av Baja California. För mig var det ren tortyr att behöva vara med dessa charter resenärer, min visit var kortvarig i Cabo och jag vände norrut mot La Paz för att slippa alla gringos.
La Paz kan bitvis vara en ganska stökig stad, det är den största staden i södra Baja California och en stor industristad. Min bild av La Paz i efterhand är väldigt positiv. Tog in på ett vandrarhem vid namn Casa Esterito Hostel. En stor fördel med vandrarhem är att det är enkelt att träffa folk. Under min vistelse blev jag bra vän med ägaren av vandrarhemmet samt hans vänner. Blev flera utflykter med ett skönt gäng mexikaner.
Visiten i La Paz blev något längre än först planerad. Baja California är undantaget för temporär import för amerikanskt registrerade fordon. För att fortsätta till Mexikanska fastlandet behövde jag skaffa ett TVIP (Temporary Vehicle Import Permit) hos Mexikanska tullen i La Paz. Väl på tull-kontoret visade det sig att jag inte hade checkat in korrekt i landet när jag passerade gränsen och var tekniskt sätt illegal i Mexiko. Blev informerad av en immigrations-agent i La Paz att jag bara kunde fixa det på den gränsstation som jag passerade genom och att de inte kunde hjälpa mig i La Paz. Fort som attans bokade jag ett flyg till Tijuana för att fixa problemet samt pratade med ägaren av vandrarhemmet om att jag sticker iväg ett dygn men lämnar hojen och alla saker. När jag väl landade på Tijuanas flygplats pratade jag med en gränspolis, han förstod problemet och jag fick mitt pass stämplad korrekt så att jag slipper gå till landsgränsen och krångla. Hade nu 20 timmar att fördriva i Tijuana innan returflyget, en stad jag försökte undvika men är nu tvungen att besöka. Hade senaste dagarna varit väldigt krasslig i halsen och tog tillfället i akt att gå till ett sjukhus i Tijuana. Trodde det skulle hjälpa mig fördriva tiden, men 15 minuter senare står jag färdig med två burkar antibiotika i handen. Blev att kolla runt i Tijuana samt sova på det kända Hotel Caesars, där många Hollywood kändisar festade under Prohibition tiden i USA.
Väl tillbaka i La Paz fick jag mina papper för motorcykeln och då redo att ta båten från La Paz till Mazatlán, Sinaloa, Mexiko. Båten går över natten och erbjuder allt annat än komfort. Hittade en annan motorcyklist och umgicks. Ingen av oss hade lyckats få tag på en hytt, så det blev att sova på golvet i baren, man kan inte vara så kräsen när man är ute.
I nästa del av berättelsen fortsätter resan genom kartell-områden samt med bensin-brist i hela landet.
Ca 1900 km avverkade i Baja California, Mexiko.