Reseberättelse Island 2021

Eftersom vi återigen 2021 fick skjuta på vår SWES expedition till Mongoliet och Centralasien så bestämde jag mig för att i stället åka till Island. Och eftersom det kostar en slant samt tar sin tid att skeppa över sig med bil så stannade jag där i nästan 3 månader och fick på det viset tid att i lugn och ro utforska hela ön. Ville inte komma hem utan att kunna säga att ”ha gjort Island”. Jag hade också möjlighet att återkomma till samma område flera gånger under sommaren och kunde jämföra hur det utvecklades allteftersom.

Jag åkte över den 8 juni och hem månadsskiftet augusti – september så jag kom dit innan den stora semesterperioden på Island börjar i juli. Färjan från Hirtshals tar 2.5 dygn och jag köpte den billigaste biljetten med delad fyrbäddshytt men jag fick hytten för mig själv både på dit- och hemresan. Tiden på färjan tillbringade jag i stort sett hela tiden i baren på toppdäcket ”Lanterna Magica” där de har liggsoffor och perspektivfönster från golv till tak. Där kan man ligga med sin dator och editera bilder, planera sin resa eller bara läsa en bok. Ett tips är att gå upp dit 07.45 på morgonen och vara först in 08.00 och boka sin plats på en av de få liggschäslongerna. El-uttag finns i väggarna men en förlängningssladd kan ibland vara nödvändig så ta med en sådan i hyttpackningen.

När man kommer dit i början av juni är fortfarande stora delar av inlandet på Island inte tillgängligt för bilar. De så kallade F-vägarna på höglandet behöver torkas upp för att kunna bära fordonstrafik och de öppnas upp allteftersom från midsommar till början av juli beroende på hur sommaren utvecklas. All information om detta hittar man på den utmärkta länken http://www.vegagerdin.is/ . Denna är superviktig att hitta i och förstå för man ska varje morgon logga in här och se hur läget ser ut för dagens rutt. Den finns på såväl isländska som engelska, men varningstrianglarna på den engelska sidan saknar förklaring, så om sådana finns på den tänkta rutten måste man gå in på den isländska versionen och använda till exempel ”Google translate” för att få info om vad det rör sig om (typ högt vattenstånd, lös sand på vägen eller dylikt).

Jag gillade att komma dit tidigt på säsongen även om inte allt var öppet. Den stora turistinvasionen har inte börjat och man har ändå stora delar av Island tillgängliga att utforska såsom hela Västfjord och Västurlandet, nordkusten och det nordöstra hörnet kring Borgarfjördur. Även vandringslederna kring Skaftafjell vid Vattnajökull i sydöst var toppenfina ställen att åka till. Är man fågelintresserad så är detta också rätt tid att se och fotografera häckande fåglar från såväl Europa som Nordamerika. Min erfarenhet från i år var också att de F-vägar som gick längs kusterna öppnade upp tidigast och jag hade inga problem att hitta roliga vägar att köra. F622 (Svalvogur) i Västfjord och F946 vid Borgarfjördur är två bra exempel.

 Veckorna efter midsommar öppnades sedan resterande F vägar upp för körning på höglandet. Det var tur för nu började det flyga in stora mängder turister, främst från USA. Islänningarna själva tog också semester under denna tid så populära campingplatser och restauranger vid kusterna fylldes snabbt upp så då var det bättre att dra till inlandet och undvika framför allt den sydvästra hörnan av Island runt Reykjavik. Men eftersom det är krav på 4wd på höglandet och att många F vägar medför vadning så sorteras kvickt 98 % av turismen ut bara man ger sig några mil in i landet.

På grund av det ökade turisttrycket så har man också infört ett generellt fricampingsförbud på Island. Men kommer man in i nationalparkerna så kan man i alla fall fricampa om man har mer än 25 km till en campingplats. Obs, dock under förutsättning att man inte kör ut i naturen utan stannar på en gjord p-plats. Man ska under inga omständigheter lämna den tydliga vägen och skapa egna hjulspår i naturen. Absolut verboten!

Jag hade en off-road guidebok som i detalj beskrev många av officiella (F vägar) och inofficiella rutter på höglandet och som gjorde att man hittade till fantastiskt läckra områden. Den är på tyska (men man fattar lätt beskrivningarna även utan tyskkunskaper) och heter ”Trackbook Island – 77 abenteurrouten” skriven av Melina Lindenblatt/Matthias Göttenaurer. Köpte den via Amazon.de och kan klart rekommendera den för alla som vill hitta och våga köra utmanande fjällvägar. Fick till exempel tips på hjulspår som förband olika F-vägar så man slapp köra fram och tillbaka samt ungefärlig svårighetsgrad på vissa vad. En toppenbok för oss inom SWES.

Vädret på Island kan vara omväxlande och ibland kommer det in lågtryck och kalluft. Men vad jag lärde mig (och som bekräftades av lokalbefolkningen) var att det sällan var dåligt väder på hela ön. Det var i själva verket stora skillnader i klimatet beroende på var man befann sig. Duggregn och 11 grader i Reykjavik samtidigt som till exempel Akureyri på nordkusten, tre timmars körning bort, hade blå himmel och 26 grader. Så jag blev lite av en soljägare och planerade mina närmaste 3–4 dagar mha av info från www.vedur.is . Det finns ingen anledning att stanna kvar i ett område om det ska pissregna och storma där i ett par dagar. Det finns så mycket fint att upptäcka överallt på denna ö så kör dit där solen skiner i stället. På läsidan av en glaciär föll det sällan regn och att tex åka in till Thorsmörk, som omges av glaciärer på tre sidor, var ett säkert kort för att undvika regn.

Eftersom jag var där under så lång tid fick jag tillfälle att köra väldigt många av F-vägarna på höglandet plus minst lika många utan nummer. Särskilt kul var det att utforska området i Landmannalaugar öster om Hekla till Krakatindur mellan F225 och F210 (massor med mindre vägar), de olika småvägarna runt F235 upp till Langisjor eller köra runt vid kanten av Myrdalsjökul på F261, F210 och F232. F206 upp till Laki var också fint med flera mindre offroad rutter att köra tillbaka på. Den som söker lite adrenalin i kroppen rekommenderar jag köra vägen som leder nästan upp till toppen på Hekla.

Området runt Askja är lite flackare men med spektakulära vidder och utsikter mot Vatnajökul. Min offroad guidebook visade här på flera onumrerade vägar som var häftiga att utforska. Två andra favoritvägar var F839 och F899 uppe vid nordkusten utanför Akureyri. Bägge ledde ut till fina obefolkade vikar där jag fricampade utan problem. De tidigare nämnda F622 och F946 vid havet var också mycket fina.

I stort sett gillade jag de flesta F-vägarna förutom F26 (Sprengisandur) som jag körde för ofta och som var både lång och enformig. Blev därför glad när jag upptäckte den gamla rutten (ingen F-väg längre) i guideboken så jag kunde variera mina körningar.

Nödvändigt att ha med sig vid dessa körningar är vadarstövlar, en stav och en tumstock. Vattendjup är en sak men vad som är lika viktigt är att söka efter större stenar som inte syns i det grumliga glaciärsmältvattnet. Man vill inte köra på en sådan och fastna. Jag struntade också att köra över Krossa i Thorsmörk för det forsade för kraftigt så jag kunde inte undersöka detta vad.

Jag och mina olika medresenärer ägnade oss till stor del till vandring med tält och det finns hur mycket fina ställen och leder som helst för detta. Västfjord var spektakulärt, precis som östkusten uppe vid Borgarfjördur eller till exempel Jökulsargljufur i norr.

Jag hade blivit rekommenderad att åka till Island av många inom SWES men jag blev ändå överraskad över hur varierande och mångfacetterat landskapet var. Trivdes hela tiden och vill redan komma tillbaka.  Det finns så mycket för alla att se och upptäcka på denna ö långt ute i nordatlanten. Kan verkligen rekommendera en trip ut hit när man har tid och någorlunda kassa.

Claes von Scheele

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.