Wilderness First Aid

Av Linus Hjelm

En kompis/kollega till mig gick nyligen en typ av ”expeditionssjukvårdskurs”. Det lät väldigt intressant, plus att jag tänkte att nåt sånt kanske skulle vara intressant för oss i SWES. Så jag satte mig ner med honom över en kopp automatkaffe för att ta reda på lite mer…

image001

 

Jag: Den här ”sjukvårdskursen” du nyligen gick, jag förstår att den var inriktad mot friluft/vildmark/expeditioner… stämmer det. Kan du berätta lite övergripande vad den handlade om och vilken inriktning den hade?

Fredrik: Ja det stämmer, det var en helgkurs som heter ’Wilderness First Aid’, det är en NOLS-kurs och handleddes av en mycket kunnig och pedagogisk kvinna som heter Lena Conlan, från ett företag som heter Crossing Latitudes. Det är en första hjälpenkurs inriktad på situationer som kan uppstår då man är ute i vildmarken, på typ fjällvandring eller om man av en eller annan anledning befinner sig i ett läge då ambulans eller vanlig sjukvård är långt bort, eller svår att nå, så kursen handlade om hur man, med de få medel man har tillgängliga, ska kunna ge så mycket hjälp som möjligt tills det att ambulans/helikopter eller annan professionell hjälp till slut kommer och kan ta över.

Jag: Hur var tidsaspekten på dessa situationerna, fanns det någon uttalad tidsgräns som kursen var anpassad för?

Fredrik: Sånt vet man ju aldrig i förväg i såna situationer, och det är ju ingenting man kan påverka så mycket själv. Men rent statistiskt brukar väl hjälp kunna nå en efter ett par dagar – om man lyckas kalla på hjälp vill säga.

Jag: Hur såg själva kursupplägget ut? Kan du ge några exempel på vad ni gick igenom – och inte gick igenom?

Fredrik: Den var riktigt rolig och givande för den varvade teorigenomgångar med praktiska övningar där vi fick vara skådespelare och fejka olika skador och symtom – lite som fotbollsspelare – hahaha! Vi gick dels igenom olika typer av fysiska skador så som frakturer, brännskador, sårskador osv. plus vad, och hur, man kan använda enkla medel, så som saker man typiskt kan förvänta sig ha med sig i en sån situation som hjälpmedel. Som t.ex hur man kan använda ett liggunderlag till att fixera frakturer med, till hur man kan använda en sovsäck när man ska göra en enkel bår osv. Men vi gick även igenom mer dolda problem så som uttorkning, allergiska reaktioner på bett/stick, förgiftning mm.

En väldigt viktig lärdom från kursen var hur man ska tänka i såna situationer, att kunna hålla huvudet kallt och lära sig fokusera på rätt saker. Ett ex. kan vara att man inte bara skall fokusera på det fysiskt synliga skadorna, för det kan finnas osynliga ”skador” som kanske är mer allvarliga, och som kanske till och med kan vara en bakomliggande orsak till den fysiska skadan som uppkommit. Jag skulle kunna dra nåt specifikt exempel men då riskerar jag att avslöja vissa… överraskningsmoment som ingick – och som gjorde kursen extra kul!

Något vi dock inte gick igenom var sjukdomar. Men jag vet å andra sidan inte om sjukdomar faller inom ramen för en förstahjälpenkurs…?

image002

 

Jag: Det låter ju riktigt spännande, kul och givande! Kan vem som helst gå den, eller behöver man några förkunskaper eller så?

Fredrik: Nejdå, det är fritt fram för vem som helst att gå den.

Jag: Bra! Jag är ju med i SWES som du vet, så jag tänkte lite att det kanske vore något som medlemmarna i föreningen skulle vara intresserade av. Det låter som att det vore en passande kurs.

Fredrik: Ja jag tror det hade varit en klockren kurs för er.

Jag: Om vi skulle vilja gå en sån kurs, var och hur bokar man? Var går kursen…?

Fredrik: Jag gick kursen på Danderyds sjöscoutkår, dit kåren hade bokat in Lena Conlan, som höll i kursen. Så är ni en grupp så kan ni nog boka in Lena så kommer hon till er. Och bästa sätt att boka är nog att ta kontakt med henne direkt. Förresten, jag tror att när jag gick den så var vi max antal deltagare, och då var vi 14 stycken. Vad min-antalet är vet jag tyvärr inte.

Jag: Vad kostar kursen?

Fredrik: Jag fick gå den till ett rabatterat pris. Men på deras hemsida står det mellan 4000:-/5000:-. Så jag antar att det beror lite på hur många man blir och så? Bäst är nog att fråga Lena, så jag inte kommer med osanningar…

Jag: Ok, det är ju en slant, men jag tror ändå det ligger ungefär i nivå med vad många andra helgkurser kostar…

Jag: Är det något annat värt att nämna om kursen?

Fredrik: Ja… först kan jag väl nämna att vi var några som även gick deras HLR-kurs på fredagkvällen, som en liten ”bonuskurs”. Den var också riktigt bra, kändes mer gedigen än de ”vanliga” HLR-kurserna man går via jobbet osv. Den hade exempelvis flera olika dockor, inkl. en barndocka. För i verkligheten är ju alla människor olika och man behöver trycka olika hårt med hjärtkompressionerna, så på detta sättet fick man prova på olika kroppstyper så att säga.

Denna kursen är ju en NOLS-certifierad kurs, ungefär som ett PADI-cert inom dykning. NOLS är ett amerikanskt företag som har utvecklat och kör olika vildmarks-, ledarskaps- och en rad såna här vildmarkssjukvårdskurser, som är på mellan 24h upp till 3 månader långa.

Och har man gått en av deras kurser är man välkommen, eller har förtur om jag inte minns fel, att delta på någon av de expeditioner de anordnar, vilka iofs främst är i Nordamerika.

Sen efter avslutad kurs fick alla ett intyg på genomförd kurs, ett schysst tygmärke och även ett klistermärke.

Jag: Wow, det låter verkligen som en både kul och nyttig kurs! Tack så jättemycket för detta! Det tål att funderas på. Och… jag återkommer helt enkelt om jag har några fler frågor!

image003

 

 

Länkar:
https://www.nols.edu/en/
https://www.facebook.com/Crossing-Latitudes-Inc-234366283266929/

Kontakt:
Lena Conlan, https://www.facebook.com/lena.conlan

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.