Så var det dags för höstträffen. Denna gången i Heinz släktstuga på sydöstra Åland, utan vatten, el och långt ifrån närmsta granne – men desto charmigare med vedspis, en vik bakom knuten och minnen från när Åland var ryskt.
Ryktet innan träffen var att en ny långresa skulle planeras, plus att det skulle finnas möjligheter att lufta bilarna med lite off-road-körning.
De flesta anslöt på dagen på fredagen. En del jobb kom i vägen som gjorde att jag körde av färjan strax innan midnatt på fredagen. Det tog ca en halvtimme att komma till stugan på gradvis mindre och mindre vägar. Väl framme hade alla redan somnat – det var tydligen en tuff fredagkväll..!? Men det gick bra att få upp taktältet med pannlampa och duggregn också!
Lördag morgon började med att se vilka som faktiskt hade kommit och hälsa på alla. Efter en lång frukost var det dags för helgens aktivitet – off-roadkörning. Heinz och Sten visste ett ställe där man betalar 20 EUR för att köra fri off-road på ett ”berg”. Den som tror att Åland är några små öar har fel, för det tog nog ca 45 min att köra till stället! Berget hade en mängd banor/vägar/stigar att välja på i olika svårighetsgrader.
Eftersom Heinz och Sten var de som kände till stället tog de täten och visade vägen. Björn Ågren hade dykt upp i en Dodge-pick-up i ungefär samma storlek som en av färjorna som tog oss till Åland. På flaket hade han en sån där löstagbart hytt som fick hela ekipaget att likna ett höghus. Men det lät inte hindra honom från att ”åla sig” igenom skogen.
Nära toppen blev det lunchgrillning. En lokal specialitet på Åland verkar vara att blanda i äpple i potatissalladen. Något som fick äppelallergiske Bralle att kasta sig nerför berget och besöka närmaste sjukhus. Men efter div magiska besvärjelser (och lämplig medicin) var han på benen igen.
Efter lunch blev det en liten extra off-road-sväng på berget. Det är ju alltid kul att testa bilarna på detta sättet. Det ger även värdefull lärdom om kapaciteten på ens bil och den egna körförmågan i terräng. Det var också kul att se att alla var så på och inte tvekade även om en del passager låg på gränsen av vad bilarna klarade utan att ta i underrede osv.
Väl tillbaka vid stugan tändes grillen än en gång och även om det var ganska kylslaget så smakade en kall öl riktigt gott!
På kvällen körde Claes von Scheele del två av den stora resplanen inom SWES för nästa år som går under arbetsnamnet: ’Mongoliet 2020’. Claes har gjort en gedigen research om intressanta och spännande ställen att se och köra runt om i Mongoliet. Det verkar vara ett ganska stort gäng som är intresserade av att ge sig ut nästa sommar. En del spänner bågen ännu mer och har siktet inställt på Japan, eller iaf att ta sig till Vladivostok vid Stilla Havet! Några pratade även om att ta en sydlig rutt genom stan-länderna tillbaka hem. Oerhört spännande planer allihop! Vill man veta lite mer och/eller är intresserad av att hänga med så finns en tråd på forumet man kan följa.
Resten av kvällen spenderades i värmen av vedspisen och i ljuset av tända ljus med allsköns rövarhistorier och vilda planer. Sent omsider lade sig lugnet över Åland och stugan så att John Blund kunde göra sitt!
Efter ännu en utdragen frukost på söndagsmorgonen började uppbrottet och hemfärden i olika omgångar!
Avslutningsvis vill vi från SWES tacka Heinz för gästfriheten och offroad-körningen.